Livet som singel

Det känns lite ensamt måste jag medge. Mina vänner börjar gifta sig och skaffa barn och här sitter jag.. Jag saknar någon att komma hem till och berätta hur dagen har varit och vad som hände på jobbet. Jag saknar någon att åka till Ikea med och köpa grejer till gemensamma hemmet. Jag saknar någon att gå på eller anordna parmiddagar med. Visst har jag vänner och jag är jätteglad för dem men det är liksom inte riktigt samma sak. Jag har funnit en trygghet i singellivet men samtidigt så vet jag hur mycket jag har trivts innan med att ha förhållande och samboskap. Samtidigt så har mitt hjärta blivit krossat så många gånger att det inte finns mycket kvar av det nu. Jag frågar mig ibland om det är värt det. Är det inte bättre att leva ensam och slippa riskera fler skador på hjärtat? Vem vet?